Nästan allt går till återanvändning

De allra flesta materialen gick tidigare förlorade och slutade huller om buller på soptipparna. I dag är det möjligt att återanvända mellan 90 och 95 procent av materialen.

Metall

Aluminium, titan, mässing och koppar från kablar återanvänds. 40% av världens stålframställning baseras på återvunnet material, varvid energiförbrukningen kan minskas med 75%.

Plast

Smådelar av plast sorteras efter typ och kan användas för att producera ny plast. Plaståtervinning är av stor vikt eftersom materialet används i så stor utsträckning och ofta innehåller miljöfarliga ämnen. Plaståtervinning innebär återvinning i någon form av plast. Hur detta sker, skiljer sig från andra material som glas, metall, trä eller keramik. Återvinning av plast är något som blir allt vanligare med tiden, för att minska miljöpåverkan och oljeberoende. Sverige återvann, enligt PlastForum Nordica 2001/7, 79% av all plast, 17% material återvanns till plast och resterande 
62% blev energi.

Trä

Trä som inte kan återanvändas krossas till flis som används till att producera spånplattor eller bränns i kraftverk, som alstrar el och värme. Vid rivning eller nedmontering av träprodukter ska dessa antingen återanvändas, materialåtervinnas eller slutligt energiåtervinnas. Vid energiåtervinning frigörs en energimängd som för ett trähus oftast är avsevärt större än åtgången för att producera huset. Denna energikälla är koldioxidneutral och kan ersätta fossila energikällor. Energiinnehållet i trä är cirka 4,5 kWh/kg torrt trä eller cirka 2000 kWh/m3 träprodukter.

Glas

Glas återvinns både genom pantsystemet i affärer och vid vanliga återvinningscentraler. Vanligtvis sorteras vitt glas från färgat när det lämnas in. Glaset mals sedan ner och smälts ner för att användas igen. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att det slits ut.

Papper

Svenska hushåll genererar i genomsnitt drygt 100 kg returpapper per år. Pappersfibrer kan i genomsnitt genomgå cirka 5 till 7 återvinningscykler innan de är helt uttjänta. Returpapper har en densitet i blandad form av cirka 200 kg per kubikmeter. Returpapper används förutom till papperstillverkning också vid tillverkning av olika pressade fiberbaserade produkter, såsom äggkartonger och olika fiberbaserade innandömen i kartonger för olika artiklar, till exempel för elektronikartiklar. Denna returpappersanvändning är mycket mindre än den för papperstillverkning. Kartongåtervinning av t ex mejerivaror, torra livsmedel, kapitalvaror etc. Där ett genomsnittligt svenskt hushåll ger årligen upphov till en kartongmängd om 3 kg.

Farligt avfall

För att behandla olja eller andra organiska lösningar från vattenlösningar och slam används olika metoder i kombination för att dela upp avfallet i olika fraktioner som sedan kan återanvändas eller behandlas. Förorenade jordar kan behandlas på detta sätt. Vissa typer av spillolja kan efter rening och destillation – regenerering – återanvändas. Regenereringen är en relativt komplicerad process som innefattar rening, destillation samt slutberedning.

Kvicksilverhaltiga ljuskällor, lysrör bland annat, klassas som farligt avfall. Lysrör återvinns genom att ändarna kapas och lyspulvret blåses ut och glaset krossas. Metalländarna går till återvinning, lyspulvret samlas upp och kan återanvändas. Glaset smälts om och återanvänds till nya ljuskällor. Upp till 97 procent av materialet i ett lysrör kan återvinnas.

Genom kryobehandling fryses färgburkar, oljefilter och färgaerosoler ned till -180C med flytande kväve. Därefter krossas det frysta materialet så att det går att separera plåten från färgen. Färg, lack och olja kan efter dispergering bli bränsle och metaller från emballagen kan återvinnas.